''Snälla mamma!'' vädjar jag. ''Alla andra i klassen har ju en häst, alla tjejer utom jag.'' säger jag med gråten i hals. ''Hm.. Okej, Sålänge du är lycklig, älskling.'' säger mamma med ett leende i ansiktet. ''Jaaa!!'' Jag blir så lycklig att jag gråter av glädje. ''Men vart ska han bo?'' undrar mamma med en suck. ''Ridskolan?'' undrar jag försiktigt. ''Det är ju jätte dyrt att ha sin häst där!'' gnäller mamma. ''Men snälla, mamma! Ingen tar hand om honom! Och jag vill hjälpa han att få sitt förtroende för människor tillbaka.'' tjatar jag. ''Hm.. Om du lovar att hjälpa till här hemma och jag kommer sänka din månadspeng.'' säger mamma med en suck, men man kan se att hon ler. ''Tack!!!!'' skriker jag.
Då var det klart, mamma har hyrt en boxplats på ridskolan 1km bort med cykel och hyrt en transport där vi ska lasta Malte. Mamma hade en häst när hon var yngre, så hon vet precis allt om hästar. Och på helger då hon har tid, ska hon ge mig ridlektioner och två gånger i veckan får jag en ridlektion på ridskolan. Tänk vad livet är härligt. Mamma kör in transporten på grusvägen och hon har hyrt ett par transport benskydd till Malte, så han inte gör sig illa i transporten. Vi sätter på honom benskydden och leder in honom i transporten. Först tvärstannar han och tittar misstänksamt in i transporten. Sen tar han några tveksamma steg in i transporten. Han får syn på höet som hänger i nätet. Han börjar genast glufsa på det och Jag knyter fast repet. Mamma stänger transport luckan och jag går ut genom framluckan och stänger igen där. Sen hoppar vi in i bilen och åker till ridskolan. Det går rätt snabbt när man inte cyklar dit, utan åker bil.
När vi är framme, kommer en tant som visas heta Annelie. Hon har halmgult hår som lyser i solen. Hon skakar hand med både mig och mamma. Vi leder ut Malte och ställer honom i en ledig boxplats.
(1)
