Jag har försökt dölja detta, och inte velat öppna vad som döljer i mitt hjärta för rent av alla blogg läser. :( Men jag har inget val. Jag tänker på dig varje dag, det går inte en sekund innan jag längtar efter din närvaro:( 

 

Eftersom jag inte hunnit med Daizy nu när vi åker bort hela tiden, så bestämde vi att hon fick bli foderhäst till en jätte gullig tjej som har ridit i bokstavligt talat nästan hela sitt liv. Hon har dock inte fått en egen häst, och blev rent av förälskad i Daizy. Hon blev typ 'skötare' och tog hand om na när jag inte hade tid eller bara inte hade en större lust att åka buss enda till Sandared där hon står uppställd. Jag ville inte det var det värsta som kunde hända, att Daizy flyttade till ett annat stall som ligger närmare denna tjej (bör ej nämna namn eftersom hon aldrig vill se mig längre.. kommer dit snart..) Ja, ungefär för några månader sen. Och för ca 3 veckor sedan... ;________; Så fick hon nån slags hjälplös fång. Det var hemskt, hon ringde mig genast när hon tyckte att Daizy betedde sig annorlunda. Vi åkte dit med det samma och ringde omedelbart vetrinären. Hon försökte rädda henne, men det var försent. :( tjejen hade tydligen ringt allt försent.  Hon hade tydligen varit så här i ett par dagar. Hemskt :( Och vetrinären (Linda) hade inget annat val än att låta henne somna in. :( Och därför vågar aldrig denna tjej prata med mig eller se mig rakt i ögonen, då hon verkligen försöker undvika mig.

 

Tack för denna tid du gett mig, Daizy jag saknar dig varje dag. ;______;